.

Med åren har det blivit ett alltmer laddat ord som jag inte säger till vem som helst.

I och med det så får det en helt annan mening. Det är inte bara ord längre. Hjärtat rusar lite extra fort för en sekund när Mats tittar på mig och säger att han älskar mig.

Första gången Mats sa att han älskade mig har tyvärr fallit bort i minnet. Dock minns jag första gången han uttryckte sina starka känslor för mig.

Vi var på Åhléns i Stockholm och letade efter små portionsformar att ha i ugnen till nyår. Väl letandes hamnade vi på deras inredningsavdelning. Vi gick runt och kikade lite på varsitt håll i butiken. Efter en kort stund hittade vi tillbaka till varandra utan några formar. "Kan du hålla den här?" Mats gav mig något i handen och gick sedan iväg igen. Kvar stod jag med en ovalformad sten i handen med texten Jag älskar dig på.

Jag blev plötsligt väldigt blyg och visste inte vad jag skulle göra, eller framförallt säga. Jag valde att inte säga något tillbaka. För trots att han betydde så mycket för mig redan då, var jag inte redo att säga det tillbaka än. Jag ville inte att det skulle få samma obetydliga mening som förr.

Nu, efter 7 månader tillsammans så kittlar det fortfarande i magen när han tittar på mig. Hjärtat gör dubbelslag när han säger att han älskar mig och jag blir fortfarande blyg och röd i ansiktet när han flirtar med mig.