.

www.jannikasvanity.blogg.se

Puss!

Fredag den 19e september så hade Mats skjutsat Johan och Jennifer till flygplatsen. De skulle på bröllop i Aspen och skulle inte komma hem förrän på söndag kväll, 21e sep.

Därför så vaknade vi upp själva på lördagen.

Natten till den 20e så vaknade jag ett par gånger av att Mats vände och vred på sig. En gång vaknade jag till och han hade gått ut och lagt sig på soffan.

Vid tio nånting vaknade vi till liv och han fick en godmorgon-puss och en födelsedags-puss. För visst var det hans födelsedag. The dirty thirty.

Vi tog det ganska lugnt under dagen. Mats fick bestämma vad vi skulle göra. Vi la oss vid poolen en stund för att ta vara på de få soltimmar vädret erbjöd.

Timmarna gick och det var dags att göra iordning sig för Mats födelsedagsmiddag! Mats hade valt ställe; Oyster catchers.

Ett otroligt fint ställe med sjöutsikt. Vacker uteservering precis vid stranden. Maten var otrolig och personalen likaså. Vi valde att ta en Uber till restaurangen, som ligger ungefär 1,5 mil ifrån lägenheten.

Klockan är ungefär kvart över fem. Bordet är bokat till halv sex, så vi är lite tidiga. Vi blir visade till två fåtöljer i väntan på att vårat bord ska bli färdigt.

I bakgrunden ser vi ett bröllopssällskap. Män och kvinnor, finklädda.

Vi blir tillslut visade till vårat bord på uteserveringen. Solen strålar verkligen, vilket jag tyckte var otroligt skönt eftersom vi haft skitväder dagarna innan.

Vi bestämmer oss för förrätt och varmrätt och allt var verkligen kanon. Det var bara fisk och skaldjur, vilket jag normalt aldrig beställer. Men herregud vilken mat! Bland det godaste jag ätit.

Helt plötsligt ropar Mats att jag ska vända på mig, och långt där ute i vattnet ser jag en delfin hoppa upp ur vattnet.

Mätta och belåtna tycker Mats att vi ska gå ner på stranden. Vi är ju ändå där, vi har inte bråttom hem, varför inte kika runt lite? Mats lämnar sina solglasögon på bordet och jag blir lite halvt förvirrad. Ska jag lämna min väska? Från ingenstans kommer vår väldigt trevliga servitör och säger att han håller koll på våra grejer. Blir ännu mer förvirrad. 

Tänkte inte mer på det och följde med ner. Det var riktigt vackert och solnedgången höll nästan på att gå ner.

Mats kommer fram, håller lite om mig och säger att han älskar mig (så som han ofta gör). Jag säger att jag älskar honom också. Men det är här allt blev annorlunda. Mats gå ner på ett knä och fortsätter prata. Jag kom i halvt chock och minns därför inte alls mycket av hans romantiska tal, men det var i stil med att; vi snart varit tillsammans i tre år och han vill leva resten av sitt liv med mig. (Korrigera mig Mats med vad du sa, om du kommer ihåg.)

Med ena handen för munnen, andra stödjande mot hans axel och tårarna rinnandes längs kinderna, plockar han fram den där lilla asken jag drömt om sen jag var liten. Nervöst tappar han ringen i sanden, plockar snabbt upp den igen och frågar om jag vill gifta mig med honom.

Jag är i chock, får inte fram ett ljud, utan bara nickar mellan snyftningarna. Mats reser på sig igen och vi håller om varandra. I bakgrunden hör jag hur folk jublar och klappar händerna.

Jag får Mats ring och trär den på hans finger. Den är så himla fin, en perfekt ring till en underbar kille. Vi går hand i hand upp till vårat bord igen. Mina ögon är suddiga av alla tårar. "Congratulations!" hör man från lite överallt. Det är som en saga. Så som man alltid drömt om, men inte riktigt tror kommer hända. Vi sätter oss igen och det börjar fullständigt vräka ner! Fast jag har hört att det ska ge tur om det regnar ;)

Vår servitör kom fram med champagne och berättade att han passade på att ta ett foto på oss. Helt fantastiskt med tanke på att vi inte bett om det. Jag har världens vackraste ring och världens underbaraste fästman. Jag älskar honom så det gör ont. Jag är så tacksam att jag är välsignad med kärlek, inte bara från Mats, utan från vänner och familj.

Vi har varit med om mycket, du och jag kära lägenhet. Du är min första bostadsrätt, första lägenheten jag bott själv i. Det har infunnit sig fester, födelsedagskalas, kräftskiva, skratt och gråt. Du kommer alltid vara lite extra speciell på ditt sätt.

Nu när jag fått vara lite sentimental så ska jag berätta hur framtiden ser ut.

Jag har ju, som de flesta av er vet, hyrt ut min lägenhet i andra hand eftersom jag bor i Stoclholm.

Det funkade utmärkt med första hyresgästerna, tills de bestämde sig för att de skulle flytta till Norge för att jobba. Jahopp, bara ut och söka ny/nya hyresgäster. Ut med annons på blocket, telefon nerringd och meddelanderna strömmar in. Sålla ut. Skapa kontakt. Åka ner, träffas, skicka in uppgifter till Riksbyggen för godkännande. Åka ner, skriva kontrakt.

Gud så skönt att det äntligen är löst!....

Knappt 5 månader efter inflytt får man samtal att hyresgästen missköter sig.

HELVETE.

För att göra en lång historia kort; jag orkar inte gå igenom hela proceduren igen. Lägenheten var också tänkt lite som en back up, utifall jobb eller relationen med Mats inte funkade.

Men vi verkar ju kila stadigt fortfarande så inget behov av lägenheten längre, haha!

Skulle vi mot all förmodan flytta ner till Norrköping så kommer det bli när vi bildar familj. Då räcker inte min 2a till iallafall, så hur som helst måste den säljas.

Jag gjorde en så kallad "blixtvärdering" genom Skandiamäklarnas app. Man fick lämna lite uppgifter och bilder så värderar en mäklare utifrån informationen de får. Enligt dem har min lägenhet ökat 200-500.000:- sedan jag köpte den. Grymt! Ta tag i allting så fort vi kommer hem från USA.

USA?!! Vadå?!!

Lugn, det kommer i nästa inlägg.

Sitter på bussen på väg hem från jobbet. Halsen är rosslig, näsan är täppt och huvudet hänger. Så mår jag för tillfället :P

Jag hoppas det ger med sig till torsdag, för då kommer bästa Kim hit! Vi ska på CHIC-galan, mingla runt, få goodiebags, annat smått och gott, och bara vara helt enkelt! Jag har fortfarande inte hittat nåt vinrött/purpur-färgat att ha på mig (panik?!!!) ska kolla igenom solna centrums utbud imorgon. Har ett par olika idéer i huvudet här jag vill se ut. Ena looken är leggings i skinn, vinröd peplumtop, halsband, klackar och clutch.

Andra looken är mer boho-chic. En söt t-shirt klänning, den perfekta hatten (ej hittad än), axelremsväska och skor jag inte funderat ut än. 

I vilket fall som helt kommer det bli grymt!!

Har en hel del inlägg jag tänkt skriva om. Delvis planer om framtid och vad som komma skall. Bl.a. om resan till USA, hemstädning, min lägenhet i Norrköping och allmänt vad som händer i mitt liv. Håll tillgodo!

Förresten. Jag har gått ner 1,6 kg denna vecka vilket gjorde mig glad. Tror jag börjat hitta hur jag ska äta nu vilket känns bra. Det känns att jag krympt magsäcken lite också, för det krävs inte mycket innan jag ska känna mig på gränsen till mätt. (Det är då jag brukar sluta äta).

Saknar Anna och Åsa, mina barndomsvänner <3 suck, sentimental deluxe.

Sen har man ju hört att vecka 2 ska vara stillastående innan man börjar gå ned igen. Eller? Just nu känns det skit. Har tränat bättre den vecka än förra, men inte ätit mer.

Kötta på nästa vecka igen och hoppas på att vågen säger bättre siffra.

Jag har tränat 4 ggr denna vecka och igår var vi ute på promenad runt sjön här i närheten. Mats skulle springa runt med Murphy och jag skulle gå. (Fortfarande stum i benen). Drog på mina converse eftersom jag bara har ett par träningsskor och dom har jag på gymmet. Gjorde ett tappert försök att jogga lite men upptäckte snart att converse inte alls är gjorda för att varken jogga eller powerwalka i. Detta resulterade i två finavattenblåsor på mina hälar. Nu haltar jag fram. Nu hoppas vi på snabb läkning så jag kan komma upp på löpbandet!

Jag fick min semla igår trots allt, och den var himmelsk. Hiiiiimmelsk!

Nu är det slut med allt goda för en vecka och det känns faktiskt okej just nu.

Trodde det skulle bli svårt att vänja sig av med cola eller energidryck, vilket jag konsumerat en hel del. Har faktiskt inte varit sugen på det. Dock har jag köpt en Ramlösa jordgubb rabarber, för att stilla mitt lilla sug efter kolsyra.

Nästa träningspass blir imorgon, ska bli skönt! Kickstarta veckan :)

Oh, just det. Har gått ner 1,5 kg denna vecka. Hurra för mig!

Dags att moppa golvet i butiken nu ;)

Puss

VAD FAN?!

Då gör man det näst bästa och går in på Hemköp för att köpa där. Hela montern slut på semlor. Nähä, då köper jag färdigt semlebröd och köper mandelmassa och grädde o gör egna. Nä, då finns det inget bröd...! >.<

Suck. Ingen semla till Jannika idag.

Första besöket till gymet är nu avklarat. Det var intressant minst sagt. Kände mig genast hemma, men samtidigt rädd. Jag mjukstartade med rodd som uppvärmning och jag var trött redan där.  Man har ju verkligen tappat allt sen jag tränade sist för 2 år sedan. Man ska väl tacka att man bor tre trappor upp utan hiss så man får nån motion per dag ;)

Fortsatte på löpbandet där det gick förvånansvärt bättre än vad jag trodde. Trodde kroppen och benen skulle ge upp efter ett par minuter, men icke! Jag sprang på i 10 minuter och för mig är det stort! Jag menar, man måste börja nånstans och jag försöker ta in alla framsteg jag kan.

Idag är också första dagen helt utan onödigt socker och småätande. Trots att det inte ens gått en dag känner jag redan hur FRUKTANSVÄRT det är. Det sägs att ett sockerberoende är bland de värsta att bli av med. Lägg ett matberoende på det också (ni vet vad som hände för 2 år sen när jag tränade som mest) så blir det ännu svårare. 

Försöker dra ner på kolhydrater också. Vet inte hur pass bra det är att dra igång med allt på en gång? Skitsamma.

På tisdag har jag min första timma med min PT Staffan. Det om något kommer bli intressant. Mer uppdatering om det senare :)

Anyhoo! Ska ta mig ett kvällsmål nu :)

Puss!

Hur som haver så försökte jag dölja min förödmjukelse genom att skratta bort det och börja vika om byxor.

Det är lätt att hjärnspöken skenar iväg och vill kasta upp dagens frukost och mellanmål i toaletten.

Suck. Med ökad vikt och minskad självkänsla så blir man så lätt berörd, vad det än är.

Tjockis-Jannika

Till något mer roligt! (För mig)

Ikväll ska vi ha "play date" med ett par som bor i närheten. Vi ska ses vid hundrastgården nära oss. Ja det är våra mopsar som ska leka, inte vi människor, höhö ^^ kommer bli hur kul som helst för vår lilla korv, kommer gå bananas och flåsa och grymta springandes med svansen i vädret :D

Tack och hej!

Men cut to the case angående rubriken.

Jag har läst hur många forum som helst gällande orsak till urinägsinfektion. Läst andras historier, vad de gjort för att det blivit bättre, vilken medicin de ätit osv.

MÅNGA kom fram till att efter att fr slutat med sina p-piller så har besvären antingen förvunnit eller minskat betydligt!

Jag läste igenom min bipacksedel från min kartong och läste om biverkningar.

Tydligen kan Neovletta (som jag knaprar) ge i sällsynta fall, hudreaktioner och överkänslighet. Varje dag äter jag allergitabletter för min hy. Jag vet inte var det kommit ifrån, men så fort jag kliar mig blir det rött och man kan se svullnad/märken efter mina naglar. Kliar överallt gör det också om jag inte tar tabletterna..

SÅ.. Det kanske kan vara värt att göra uppehåll av piller några månader och se om det gör nån skillnad?

Mats har kontakter på World Class, så vet inte vad man kan få ut av det.

Dags att börja ta tag i det här nu!

Mats har slutat snusa. Det är svårt att se nån som alltid är så stark annars, vara så sårbar. Nu har det gått en vecka och han har inte fått något utbrott. Bara varit tyst och hållit lite för sig själv.

Men jag är stolt över honom! 

Kan han sluta med ett begär, så kan jag!

Det är ju sådär att äta antibiotika så ofta, i och med att det slår ut allting. Haha! Fick till och med beröm av läkaren att jag visste i princip lika mycket som honom om urinvägsinfektion. Inte undra på, så ofta som jag är där ;)

Iallafall. Nu har jag köpt citroner och ska dricka svartvinbärste hemma. Surt har jag hört vara bra (myt eller ej?) Ska försöka dricka te. Det är fan inte gott, men jag behöver dricka något varmt och att endast dricka varmt vatten är ingen höjdare. Att dricka massvis med varm saft eller kaffe är väl ingen höjdare heller..

Hej igen världen. Här har det varit dött länge och så kan det ju bli ibland.

Under tiden jag varit borta har jag varit i Schweiz på semester. Jag, Mats och Fredrik var där övver jul och nyår och firade in 2014 med hans mamma, hennes man och hans sida av familj. 

 

Vi bilade ner och det var ju en upplevelse i sig. Jag och Murphy var i baksätet och det gick finfint. Murphy sov mestadels av resan. Fredrik och Mats turades om att köra med 4 timmarintervaller ungefär. MEN när man sitter fast i en bil tillsammans i ca 10 timmar så är det nästan oundvikligt att tjafs inte dyker upp. Det märktes.. Bröderna Larsson är väldigt envisa båda två och har starka åsikter så ett tag satt de och halvskrek på varandra... Och efter 3 minuter  så var det som ingenting hade hänt. :P

 

Bjuder på ett bildregn:

 

Och så var man med jobb igen!

En vecka har redan gått sedan jag började på Flash och jag har redan hunnit med att jobba själv hälften av de dagarna och även gått på julbord med Flash.

Lite nervöst var det att jobba själv. Inte för att jag var osäker på min kompetens inom den nya genren av jobb, men att jag skulle stöta på problem som jag inte skulle kunna klara ut själv. HATAR att behöva ringa till andra om hjälp. Jag är jävligt självdiciplinerad när det kommer till jobb och drar mig för att be nån annan om hjälp om jag inte kan lista ut det själv.

Lyckligtvis har det inte dykt upp något sådant problem än (peppar, peppar). Men bra nojig var jag när jag stängde butiken första gången, om jag glömt låsa något, eller glömt trycka på någon viktig knapp i kassan.

 

Jag trivs. Riktigt bra faktiskt. Kommer väldigt bra överens med chefen/kollegan och hon har redan gett mig beröm flera gånger och det känns ju riktigt trevligt att få bevis på att man gör nånting bra.

Jag har förövrigt inte hört ett knyst från chefspositionen från Vero Moda, så antar att det inte blir nånting med det.

 

Igår var jag på julbord som jag skrev om i början av inlägget. Vi var på "Clas på hörnet". Enligt hemsidan är det otroligt populärt och man skulle skynda sig att boka bord. Så himla märkvärdigt tyckte jag inte att det var. Potatisen var kall, den gravade laxen var inte trancherad i fina skivor, utan skivad i centimetertjocka skivor. Den rökta laxen smakade inte rökt och den var vattnig. Ett torftigt utbud av det varma och efterätterna var tråkiga. (Köpt ischoklad? Kom igen...)

Meeeeeen. Det var gratis och sällskapet var trevligt, än om jävligt högt kacklande med runt 50 st brudar.

 

Idag är jag äntligen ledig efter 7 dagar i rad av jobbande.

Har tillbringat dagen med att ta sovmorgon till 9.30. Ahhh, det var skönt! Men hade en snarkandes liten mopspöjk i armhålan. Ska alltid ligga nära ^^

Sen har jag gjort så roliga saker som att maila min handläggare på arbetsförmedlingen, skickat in kassakort till a-kassan, fryst abonnemang hos comhem och sagt upp mitt elavtal på E.ON. YEAH.

 

Nu blir det att slänga in en tvätt i maskinen och sen så småningom börja göra iordning sig. Idag är det "date night" med Mats. Ska se del två av Hobbit :D

 

 

Btw, vet ni nån som är i behov av lägenhet, säg till! ;)

Nästkommande utmaning; arbetsintervju på torsdag. Say whaaaat?

Typiskt. Alla ringar jag tittar sitter jag och jämför med DEN. Det är väl som en bröllopsklänning kan jag tänka mig. Inte testa klänningar som går utöver sin budget. Skulle aldrig frågat efter priset till deras kundtjänst.. 

Men som sagt, åka och kolla på lite ringar imorn, spännande! Förhoppningsvis har man lite bättre koll på vad man faktiskt vill ha bland alla termer och ringar som finns därute.

Igår var jag, Mats, Fredrik och deras pappa på konserten "Killer Queen" i Solnahallen. Jag har aldrig varit ett fan av Queen, men de har alltid funnits där när jag vuxit upp. Sen sjunger man ju alltid med när klassikerna kommer.

Konserten var iallafall väldigt bra och man rycktes med av stämningen!

På måndag ska jag träffa Anna för en fika och promenad med Murphy. Det var väl nåt halvår sedan vi sågs sist, så kan det ju vara. Ska bli trevligt som fan iaf!

Puss

Sitter i denna stund och kollar på vigselringar/förlovningsringar. Känns helt absurt. Men det känns rätt och det känns bra och det är huvudsaken. På söndag ska vi gå och reka lite inne i stan och kolla vad vi kan tänkas vilja ha och priser osv. Av vad jag sett på internet blir det nog en allians-ring. Vi har inte bestämt oss för vitt eller rött guld. Mats spontana förslag var vitt guld, jag vet inte än. Diamant känns överdrivet. Självklart vore det underbart att ha en sån ring, men hellre lägga mer pengar på den ring jag helst vill ha och ha en vit topaz eller safir istället.

 

 

Han gör mig till världens lyckligaste. Vad än framtiden kommer erbjuda kommer vi ta oss fram tillsammans <3