Skit, fucking jävla apdag.
Alltså den här jävla ätstörningen.. Har fan lappar överallt på vad jag ska komma ihåg att göra. Minnet är kaputt. En bieffekt som man kan få. Jag glömmer hälften av det jag ska göra.
Jag glömmer att ställa klockan så jag försov mig. Jag är en väldigt organiserad människa, så det här är skitjobbigt. Jag känner mig inte som mig själv längre. Känns som jag vaknar, antingen driver runt i en dvala hemma eller jobbar, kommer hem, äter, äter, äter, badrum, sova. Snark. Vill ha struktur på mitt liv.
Har 1000 saker i huvudet som jag ständigt går och tänker på. Samtidigt som jag aldrig mått så bra som jag gör nu, så har jag aldrig mått så dåligt som jag gör nu.
Hela situationen med Andreas knäcker mig snart. Jag kanske verkar okej utåt, vilket jag är ganska bra på att hålla en fasad. Men jag mår skit. Varje dag.
Tack för en positiv början på dagen ;)
Allt blir ju som en ond cirkel. :/ Säg till verkligen om det finns något jag kan göra. Försök skärma ut Andreas så gott det går, han verkar ju inte tillföra något bra alls eftersom det får dig att må så dåligt. Men slåss man mot huvudet och hjärtat är det jobbigt.
Jag håller på dig gumman, det vet du <3